för de allra flesta innebär semester total avkoppling, stressfria dagar, göra det som faller en in för stunden, lugn & ro. att känna total motsats av allt det där skapar ett förståeligt inre kaos, min semester har inte varit felfri ska erkännas. under de flesta dagar av sällskap har framsteg gjorts gällande både kontrollbehov & i matväg. jag har jobbat med de djupa andetagen, utmanat tanken då träningsloppan knackat på min axel, provat ta en sötsak för att jag var sugen just den stunden & ätit mat för själen. trots att de stunder då jag har varit ensam har varit jobbigare & "triggarloppan" har fått sina idéer igenom några gånger för mycket så är jag ändå stolt över mig själv. nu är jag på gång, jag har även vågat ta hjälp utifrån igen vilket förhoppningsvis ska underlätta de sista varven till en ännu behagligare vardag i mitt liv.